Så bryter flickor i Nepal menstabun genom fotografi

På vissa platser i Nepal är myter om mens så starka att kvinnor tvingas sova ute i skogen när de har mens. Men nu utmanas dessa myter av ett gäng modiga flickor i byn Sindhuli. Med kameran som vapen har de på bara ett år uppnått verklig förändring.

För ett år sedan började en grupp modiga flickor i den nepalesiska byn Sindhuli, i ett gemensamt projekt med organisationen WaterAid, genom fotografier dokumentera hur de förtrycktes av mensmyter och attityder i samhället. Flickornas starka bilder visade bland annat hur de förbjöds att äta tillsammans med familjen när de hade mens, och att de tvingades stanna hemma från skolan flera dagar varje månad eftersom det saknades skoltoaletter där de kunde byta mensskydd. Fotografierna, som ställdes ut i Sindhuli, väckte stor uppmärksamhet och öppnade upp för diskussioner om vilka konsekvenser mensmyter får.

Se och ladda ner fotografierna här

Ett år senare har flickorna återigen använt kameran, den här gången för att visa vilken effekt projektet har haft på samhället. För 15-åriga Sabina har förändringen varit påtaglig:

– För ett år sedan tillät inte mina föräldrar att jag lekte eller besökte släktingar när jag hade mens, men efter att jag uttryckt mina känslor genom fotografierna har mina föräldrar fått en helt annan förståelse. Nu förbjuder de mig inte längre från att göra dessa saker så jag är mycket glad över att kunna göra vad jag vill även när jag har mens, säger Sabina.

Även för 17-åriga Rabina har fotoprojektet lett till viktiga förändringar i hennes vardag, som att hon nu kan äta sin favoritmat även när hon har mens.

– Jag älskar inlagda rädisor, men förut fick jag inte röra inlagda grönsaker när jag hade mens. Jag fick höra att om jag rörde vid dem så skulle de ruttna. Men under utbildningen till fotoprojektet fick jag lära mig att det inte var sant att grönsaker ruttnar om vi rör vid dem. Så när jag hade mens rörde jag vid en inlagd rädisa och den ruttnade inte. Så jag tror inte längre på sådana myter, och nu äter jag inlagda rädisor även när jag har mens, säger Rabina.

Men trots förändringen som har skett i samhället lever flera myter kvar. Rabina får exempelvis fortfarande inte vidröra dricksvatten när hon har mens eftersom det finns en myt om att hon kan förorena det.

– Jag tror att mina bilder har haft en positiv påverkan på flickor i min egen ålder, men hemma får jag fortfarande inte röra dricksvatten när jag har mens. Jag får inte heller vara i köket eller laga mat. Så trots att det var skett en viss förändring har vi lång väg kvar, säger Rabina och menar att hon kommer fortsätta kämpa för att motverka mensmyter.

Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sveriges generalsekreterare, om menstabun:

– Över hela världen omgärdas mens av myter och tabun som begränsar kvinnors liv. Det första steget i att utmana tabun är att öppet kunna prata om mens, och det behöver göras inom familjer, i skolorna, ute i samhället och bland politiker. Att bekämpa menstabun är avgörande för att kunna lösa de praktiska problem många kvinnor upplever när de har mens, som brist på toaletter och hygieniska mensskydd, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.

– Rent vatten, toaletter, mensskydd och kunskap om mens är helt grundläggande för att kvinnor inte ska diskrimineras och begränsas av sin mens. Idag saknar exempelvis mer än hälften av alla skolor i utvecklingsländer toaletter vilket leder till att många flickor tvingas stanna hemma när de har mens.Det begränsar deras möjlighet till en likvärdig utbildning och påverkar resten av deras liv, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.

Om mens

• Över en miljard kvinnor i världen har inte tillgång till någon toalett när de har mens. Det leder till att de har svårt att byta mensskydd och tvätta sig på ett hygieniskt sätt.
• 88 procent av alla kvinnor i världen använder inte kommersiella mensskydd som bindor eller tamponger. Istället används tyg, trasor, löv, gräs eller aska. Att använda ohygieniska mensskydd är inte bara opraktiskt och obekvämt utan ökar också risken för infektioner och sjukdomar.
• I låginkomstländer saknar över hälften av alla skolor toaletter. Det betyder att flickor inte kan tvätta sig eller byta mensskydd i skolan. Istället stannar de hemma och missar viktiga skoldagar varje månad.
• Brist på toaletter, kunskap och mensskydd på arbetsplatser gör att många kvinnor inte kan arbeta när de har mens. Det påverkar deras inkomst, företags effektivitet och hela länders ekonomi.
• Mens är så tabu att prata om att många flickor inte förstår vad som händer när de får sin första mens. De vet inte heller hur de ska hantera sin hygien eller vilka mensskydd som är bäst att använda. Studier visar att i delar av Indien hade 70 procent av flickorna ingen aning vad som hände med dem när de fick sin första mens.
• Mens är ofta omgärdat av myter och tabun som begränsar kvinnors liv. I delar av Nepal får flickor och kvinnor vid mens inte sova i sitt eget hus utan måste övernatta i hyddor i skogen. I delar av Indien får kvinnor när de har mens inte ta i mat eller tvätta håret. Och på många platser får kvinnor inte röra sig fritt i samhället eller besöka heliga platser när de har mens.

Om WaterAid

WaterAid är en internationell organisation som arbetar för en värld där alla människor har tillgång till rent vatten och sanitet. Organisationen förändrar varje år miljoner människors liv genom ökad tillgång till rent vatten, sanitet och hygien i världens fattigaste samhällen. WaterAid samarbetar med lokala partners för hållbara och långsiktiga lösningar, och påverkar beslutsfattare att nationellt och globalt öka insatserna för dessa grundläggande behov.

WaterAid finns i 37 länder och sedan starten 1981 har 25 miljoner människor fått tillgång till rent vatten och 24 miljoner fått tillgång till sanitet som ett resultat av WaterAids direkta arbete. Besök www.wateraid.se för mer information.

Följ WaterAid på Facebook

Följ WaterAid på Twitter

Följ WaterAid på Instagram

• Varje år dör 315 000 barn av diarrésjukdomar orsakade av smutsigt vatten och bristande sanitet. Det innebär nästan 900 barn varje dag.
• 663 miljoner människor saknar rent vatten.
• Nästan 2,4 miljarder människor saknar grundläggande sanitet.
• Varje krona som investeras i vatten och sanitet ger i genomsnitt fyra kronor tillbaka i ökad produktivitet och förbättrad folkhälsa.