Torkan allt värre i stora delar av Afrika – WaterAid släpper ny forskningsrapport

Under de senaste fyra decennierna har stora delar av Afrika drabbats av mer frekventa och intensiva perioder av torka. Även traditionellt fuktiga områden har gradvis börjat torka ut. Det konstaterar WaterAid i en ny forskningsrapport.

Tillsammans med forskare från universiteten i Bristol och Cardiff har WaterAid kartlagt ökningen och påverkan av torka på den afrikanska kontinenten mellan 1983–2021. Resultaten visar på en tydlig ökning när det gäller både antalet torrperioder och deras intensitet. Vidare ser vi hur torkan breder ut sig över allt större områden, i vissa fall upp till 40 % av landmassorna i de drabbade länderna.

Forskningsresultaten släpps bara dagar innan det är dags för FN:s klimatkonferens 2022. Vi har bland annat undersökt vilka regioner som är värst drabbade och kan konstatera att Östafrika, södra Afrika och Centralafrika är så kallade ”hotspots”. Genom en analys av torkans trender i kombination med data om hur exponerad befolkningen är, kunde forskarna identifiera att de fem värst drabbade länderna är Somalia, Sudan, Sydafrika, Sydsudan och Namibia. Samtliga länder har redan vattenbrist och har nu sett en ökning av antalet torra och allvarligt torra månader per år.

Även fuktigare områden som Demokratiska republiken Kongo (DRC), Centralafrikanska republiken (CAR) och Kamerun har gradvis torkat ut, vilket kan påverka jordbruket och människors liv och försörjning framöver.

­– Situationen är svår på många håll i Afrika och det är oroande att även de fuktigare områdena drabbas av torka. Vi vet att klimatförändringarna har en stor inverkan på människors tillgång till rent vatten, särskilt i låginkomstländer. Därför krävs mer satsningar från omvärlden, säger Thérèse Rudebeck, policyrådgivare klimatresiliens, WaterAid Sverige.

Afrikas horn är just nu inne på vad som ser ut att bli den femte regnperioden i rad utan regn sedan slutet av 2020. Detta har försatt miljontals människor i en mycket allvarlig situation och hungersnöd väntas nu i regionen, särskilt i Somalia. WaterAid betonar att brådskande åtgärder krävs för att säkerställa människors livsnödvändiga tillgång till rent vatten och sanitet.

I några av de drabbade länderna kunde forskarna se att det trots allt skett en ökning av grundvattenlagring under de senaste decennierna. Detta visar en potential för grundvattnet att fungera som en livlina när regnet inte faller, bland annat i Somalia, Kenya och Etiopien.

– Utan tillgång till rent vatten och avlopp som står pall för klimatkrisens nya utmaningar, riskerar människor att bli ännu mer sårbara när de drabbas av fattigdom och sjukdomar. Hållbara satsningar, bland annat genom att bättre ta till vara på grundvattnet, innebär att länder och samhällen klarar av att anpassa sig till den här nya situationen och bygga motståndskraft mot framtida klimatrelaterade kriser. Det behövs brådskande åtgärder för att skapa motståndskraft, nu och i framtiden, säger Thérèse Rudebeck.

Undersökningen visar även att några länder uppvisar kontrasterande trender – där ena halvan av landet tenderar att drabbas av torka med akut vattenbrist, och den andra halvan blir blötare med mer frekventa översvämningar. Detta sker särskilt i Kenya, Etiopien, Nigeria och Angola.

Länder i västra Sahel, som Senegal, Burkina Faso och delar av Mali och Niger, blev faktiskt blötare under perioden 1983–2021, enligt forskningen.

– När översvämningar och torka sker simultant i olika delar av ett och samma land, vilket nu är fallet i flera länder i Östafrika, skapas enorma utmaningar vad gäller både katastrofhantering och arbetet med långsiktig anpassning till dessa klimatrelaterade faror, säger Michael Singer, ledande forskare och professor vid Cardiff University.

WaterAid arbetar intensivt med att stärka sårbara samhällens anpassningsförmåga genom säker tillgång till vatten, sanitet, och hygien. Vi menar att det är kritiskt att världens ledare ökar ambitionen inför klimatmötet COP27 och driver igenom förslag som minskar de globala utsläppen.

– Det finns bara fördelar med att satsa på vatten, sanitet och hygien – människors hälsa blir bättre, färre barn dör i onödiga infektioner, och fler kvinnor och flickor kan gå i skolan eller arbeta i stället för att hämta vatten, säger Thérèse Rudebeck.

 

Foton

Länk till bilder. Information om fotocred finns i anslutning till varje enskild bild.

 

Metodologi (på engelska)

Scientists from the Universities of Bristol and Cardiff analysed the change in and impact of drought between 1983 and 2021.

Drought is defined as a prolonged decrease in water supply to the ground relative to a long-term average. Drought was calculated using a metric that takes into account both rainfall and the evaporative demand from the atmosphere. Therefore, for any location, drought is defined relative to its long-term rainfall – so drought in a humid place is not the same as drought in a dryland place.

In order to assess societal vulnerability to drought trends on a country-by-country basis, they took an approach that combined drought hazard factors with population exposure indicators. The higher the number of indicators that applied to a country, the higher the ranking.

Drought Hazard Factors: Proportion of the country expressing a drought trend (%); Average magnitude of the drought trend within a country; Change in area of country under drought (km2); Change in area of country under severe drought (km2); Average magnitude of trend in number of severe annual dry months

Exposure/vulnerability Factors: Number of people in severe food insecurity averaged over the last 4 years (not directly attributed to drought); Proportion of the country’s population in severe food insecurity averaged over the last 4 years (%); GDP Per Capita; Total population of country.

For further details please see here.

---

---